Det här är ingen kul känsla. Jag känner mig helt tom och riktigt ledsen samtidigt som jag inte fattar någonting. Känns som det är så mkt som man ska komma ihåg och stressar över att hinna med allt så när jag väl sätter mig ner så värker det i hela kroppen.
Idag har vi iaf slängt tvn och Carin och Anna har uppfyllt sin dröm om att få krascha en tv. Filmbevis finns ;)
Tack till sötaste Anbjörg som lånat ut sin bil till oss. Utan den hade vi varit körda.
Imorgon blir det sista dubbelvakten ever för mig. Föräldrakaffe avslutar dagen och jag vet inte hur jag kommer reagera. Just nu känns det som jag har världens värsta jobb och det kommer göra så ont att säga hejdå till de små. Jag kommer saknar barnen, föräldrarna, Lili och Anbjörg och inte minst Kastanjeveien 8b. Hallå, det känns lite som det är mitt andra hem och som att barnen till viss del är mina också. Försöker få dem att vilja flytta med mig till Sverige men tror inte föräldrarna blir så förnöjda då ;)
Nu väntar iaf sista natten på Heggelibakken. Får se om jag kommer kunna sova ngt. Gissar på att tankarna kommer flyga runt i huvudet på mig och jag kommer tänka på allt jag kommer sakna.
Imorgon kommer bli en av de värsta dagarna i mitt liv, tårarna kommer rinna. Jag fattar inte att 31 maj redan är här, UFF!!!

-Becca

Vilket team vi är! Vilket år vi haft! <3